Om påsk och försäkringskassan
Länge sedan jag skrev här nu. Vill passa på att önska mina följare en riktigt Glad Påsk! Någon dag för sent kanske, men visst borde det väl vara idag man ska tillönska varandra det. Efersom det är idag som Jesus återuppstod från de döda enligt vår kristna tro. Jesus lever och så gör även jag, fast det sistnämnda känns tveksamt emellanåt. Bilden vistar allt påskpynt jag lyckades få fram i år. Till råga på allt är riset färdigköpt med vippor i. Med kränglande leder (senaste kroppsdel som beslutat sig för att förhindra motionerande är min vänstra vrist som fick för sig för att svullna upp förra veckan), extraslag på hjärtat samt allmänt dålig kondition och karaktär så är humöret inte på topp. Nåja, lite påskmat fick vi oss till livs i alla fall, men jag räknar med att jordens undergång inte är långt borta då jag serverat färdigköpta köttbullar!
Detta, för mig, märkliga påskbeteende bottnar i att det efter ca ett års tid med papper hit och dit äntligen löst sig med den viktigaste delen i mina mellanhavanden med Försäkringskassan. När det positiva beslutet kom i måndags så gick luften ur mig och jag tror jag sovit mig igenom påskveckan o påskhelgen. Allt det här har tagit mer på mina krafter än jag förstått. För er som inte är insatta i vad jag härjat om kommer jag att berätta om det här nedanför. Om ni inte är intresserade så får ni nöja er med en bild på påskens sockerfria dessert som jag faktisk lyckades servera.
Till att börja med gick allt som planerat. Sedan fick sambon en hjärtinfarkt och blev därför sjukskriven på heltid en period. Efter det blev allt krångligare än krångligt. Först krävde FKs avdelning för sjukersättning att han skulle göra en ytterligare utredning inom sjukvården innan han kunde få pension. Den ansökan som vi gjort avslogs därför. Eftersom reglerna är som de är så accepterade vi att han skulle behandlas för sömnapné och sedan göra en ny ansökan om sjukersättning om den behandlingen inte förbättrade hans arbetsförmåga.
Det gjorde den ju inte, det visste läkaren och vi sedan tidigare, så han fick söka på nytt i höstas och det är nu den ansökan som äntligen blivit beviljad nu. Visst tycker jag det borde ha beslutats så redan förra gången, men de kontakter jag haft med den delen av FK har varit bra och de har kunnat förklara varför det blev som det blev och hjälpt mig på alla sätt och vis.
Om den del av FK som har hand om sjukpenning var lika "förnuftiga" så tyckte vi, läkaren, AF och sjukersättningshandläggaren att det enda vettiga var att han var fortsatt sjukskriven på halvtid i avvaktan på att sjukersättningen skulle beviljas. Om han mot förmodan fått högre arbetsförmåga, och inte därföransöka om sjukersättning, skulle han få anställning på heltid på sin kommunarbetsplats.
MEN, då han skulle börja om på arbetet efter hjärtinfarkten så blev han plötsligt nekad fortsatt sjukpenning. Enligt FK fanns det då ingenting som tydde på att han inte kunde söka ett arbete på den "ordinarie" arbetsmarknaden på den del han inte jobbade. Massor av skrivelser och telefonsamtal från både mig, AF och läkaren gjorde ingen skillnad. Han, som alltså inte kunde ta ett "vanligt" jobb på den arbetsföra halvtiden, skulle då kunna jobba på en vanlig arbetsplats på den del som det fastställts att han saknar arbetsförmåga på.
Det har inte tillkommit något nytt, sa sjukpenningshandläggaren. Jo, sa jag och alla andra, han har nu haft en hjärtinfarkt, förutom tidigare hjärninfarkt. Hjärtinfarkten hade alltså gjort att han återfått en arbetsförmåga han tidigare saknat. Min feltolkning enligt FK. Den enda logiska tolkningen av ett felaktigt beslut enligt mig. Att återgå till arbetet stegvis efter som brukligt efter en hjärtinfarkt var det alltså inte tal om, enligt FK skulle han direkt börja söka arbete på halvitid förutom att återgå till arbetet på halvtid. Det känns som om jag svamlar nu, men det är svårt att förklara hur snurrigt det har varit.
Till saken hör att både sjukersättningshandläggaren och sjukpenningshandläggaren hade under ungefär samma tidsperiod kontaktat var sin försäkringsläkare för utlåtande. Sjukersättningsläkaren skrev att alla underlag tydde på att han saknade arbetsförmåga på halvtid, det var bara det att sömnapnéutredningen inte var gjord än som stoppade. Sjukpenningsläkaren bedömde det istället som att han var fullt arbetsför och därför skulle söka arbete på heltid. Eftersom jag var sur och fortfarande tycker att det var fel beslut, så överklagade jag till Förvaltningsrätten. Det målet är inte avgjort än, men jag har skickat in beslutet om beviljad sjukersättning dit nu också. Inte för att vi kommer att få några pengar även om vi får rätt (han fick ju a-kassa istället) men en överklagan innebar merjobb för FK, och det "straffet" ville jag ge dem. Småaktigt kanske, men........
Nåja, nu är allt som det ska vara och vi får hoppas att vi håller oss friska framöver tills vi får ålderspension. Visar någon mig ett enda myndighetpapper till som ska fyllas i så kommer jag att explodera. Tacksam för de som stöttat oss hela tiden och jag slutar nu med en bild på naturens storhet som får mig att känna förundran och visar att det finns något större än oss. I ljuset av norrskenet framstår strulet med FK som obetydligt smågrus i det stora livsäventyret.
Jag tillägger bara en fråga som inte fått något svar än. VARFÖR tycker min hund att jag ska stiga upp kl halv 5 på morgonen?
GLAD (fortsättning på) PÅSK!
