Om tavlor och ommöbleringar

Eftersom sommaren lyser med sin frånvaro, det enda som finns ute är mygg till förb....lse, så har jag tillbringat största delen av den här dagen inomhus. Med stor vånda har jag börjat sätta byta lite kort i ramar och tittat var tavlor ska kunna sitta när de inte längre kan sitta kvar på "sin" plats. Att hitta nya platser för saker som jag sedan länge sett ut "rätt" plats för är inte det lättaste. Kommer de att trivas på nya platsen? Kommer de att samsas med de saker som redan finns där? Tänk om de blir ledsna för att de fått en sämre plats än tidigare? och de som jag lägger bort, eller ännu värre säljer, kan de någonsin förlåta mig?
 
För mig är sådana hår beslut fruktansvärt krävande, det måste kånnas rätt och se rätt ut når jag tittar mig omkring i ett rum som är mitt. Det går väl att flytta på dem sen då, säger min oförstående omgivning. Man kan inte ha allt framme och vi har alldeles för många prydnadssaker, tavlor och eftersom jag har en mångd barnbarn så finns det även fotografier i massor. Men mycket har minnen förknippade med sig och det känns som om jag sviker de saker jag inte kan placera. Nu tror jag egentligen inte mina prylar har känslor utan att det handlar om min oförmåga till förändringar. Men ju mindre saker framme, och med placeringar av dem i jämnvikt i mitt tycke, ju lugnare känns hemmet för mig. Och alla intryck som kan stressa mig bör jag försöka vara utan. 

Orsaken till den här motvilliga förflyttning av tavlor, kort och prydnadssaker, beror på att vi ska byta sovrum. Med stigande ålder och dåliga knän så har vi insett att det inte är så lämpligt att ha sovrummet på övervåningen och toaletten nere. Eftersom det finns ett rum på nedervåningen som vi använt som gästrum så är det "bara" att flytta ner och byta plats på sängarna. Så lätt var det nu inte. Det är rena vansinnet att bära upp 2 sängar som egentligen borde kastas, sa sambon. Att bära ner sängen uppifrån som även den behöver bättre sängbottnar tyckte ha också var dumt, den kunde vara kvar som gästsäng och vi kunde köpa nya bättre sängar så snart vi fick råd och ha dem där nere. Efter att ha hämtat mig från den chocken så kan jag inse att han har en poäng där. Så någon omflyttning av sängar blir det inte nu. 
Gästrummet var det första rummet som renoverades efter jag "blev med hus". Redan sommaren innan inflytten målade mina döttrar väggarna. Det finns orsaker till den tidiga och snabba rustnngen av det rummet, det vill jag inte prata om nu. 10 år senare är jag nu beredd att använda rummet till sovrum, men ville ha ny tapet och sambon ville ha nya lister, då han inte varit imponerad av att de inte sitter som de ska (enligt honom) och vår, kanske något oprofflsiga, målning av desamma. Så nu är tapeter inköpta, det tog väldigt lång tid för mig att bestämma vilka, men tror att det blev rätt för mig. Sambon får välja lister och har köpt grejer som ska sitta i hörnen på takliserna som jag inte kommer ihåg vad de heter. Han får även förtroendet att sätta upp dessa så det blir som det ska vara enligt en fd snickare. Mina 2 yngsta döttrer har, förmodligen  motvilligt, tagit på sig att tapetsera när de kommer hit på semester om någon vecka. Något som jag är väldigt tacksam över då mina axlar inte kan tapetsera och sambon vägrar. Jag gör allt i snickeriväg utom att tapetsera har han gjort helt klart. 

Min äldsta dotter, som nyss var här med sin familj, har hjälpt mig att flytta tavlor från fd gästrummet till tv-rummet och flyttat om tavlor där utifrån min planering. Hon har även hjälpt mig att plocka undan många kort på barn och barnbarn, de finns nu i en låda till min stora förskräckelse och kvar är bara ett kort per barn. Nästan. I alla fall i ett rum. 😉 Hon har visat ett föredömligt tålamod med sin veliga mamma och gett förslag som jag får tänka på och utföra senare. Vilket jag alltså börjat med idag. Litegrann. 

Efter den pärsen tog jag mig för och lagade en stor gryta grönsaksröra och en form mannagrynspudding. De ska inte ätas samtidigt, jag lovar. Laga mat lugnar oftast mina nerver. Nu ska jag och hunden trotsa myggen och ge oss ut för kvällsbehov. "Det är du, matte, som har behov att gå ut på kvällen", säger hunden. "Själv kan kan jag sova nu och väcka dig mitt i natten om JAG skulle behöva gå ut". Oftast blir det båda delarna. 😃
 
 

vsterbottenskullan.blogg.se

Börjar med att skriva om lite tankar och händelser som dyker upp i min hjärna och som jag vill dela med mig av. .

RSS 2.0