Om det där med träning och teknikprylar......

Det här är en träningsklocka som bl.a. ska visa min puls. Eftersom min puls inte alltid beter sig som den borde tänkte jag att det var en bra idé att försöka ha lite koll på den. Tanken var också att jag skulle kunna se att jag ansträngde mig tillräckligt t.ex.när jag cyklade på motionscykeln. Nu har jag fortfarande inte tagit mig upp på den cykeln sedan klockan inköptes, men efter sparkturerna har jag då lyckats mäta upp tillräckligt hög puls för konditionsökning. Nu jämför jag ju bara med mig själv, så då gör det inget att det inte går så fort. Tillräckligt fort för mig och Sparkelina, fröken Järntass skulle gärna springa ännu fortare. 
 
Eftersom min välkända sladdallergi numera har utvidgats till att även apparater med WiFi kan framkalla anfall, fick min dotter ställa in klockan och ladda ner en app till talafonen. Det fungarade hur bra som helst så länge som hon var i närheten. Numera lever den ett eget liv. Vissa nätter kan den inte mäta vad det nu är som den ska mäta, oklart varför. Instruktionsboken föreslår att jag "ska ha den på armen när jag sover", "ha den tillräckligt hårt spänd" eller "ha den placerad på rätt ställe på armen". Ingendeera av de sakerna har jag missat att göra, så varför det fungerar vissa nätter och andra inte kan jag inte hitta någon förklaring på. 
 
När jag går eller sparkar brukar jag mäta den träningen med telefonen där det finns en annan app med någon sorts inbygd gps. En del av de passen har av sig själv hoppat från telefonappen och finns plötsligt registrerad på klockappen (som i och för sig också finns i telefonen). Det är väl bara bra kanske, men en morgon påstår den att jag gjort ett aerobic-pass på 34 min kl halv 12 på natten. Jag är 100 % säker på att jag sov den tiden, och aerobic har jag inte utfört på många år. (lägger in en bild på min asp som numera är utan löv, bara för att bryta av texten)
 Plötsligt en dag slutade klockan att visa någon puls alls. Inget av mina försök att få igång pulsen lyckades. Att jag bör ha haft puls då jag både levde och var rejält irriterad på "eländet" var en uppfattning som inte delades av träningsklockan. -"det är bättre att du googlar än att fråga oss" sa mina döttrar när jag försökte få liv i pulsen igen. Att googla var lika lite till hjälp som att läsa instruktionsboken. Klockan bara tjatade om något vattenlås, hur jag skulle få bort det meddelandet stod inte att läsa någonstans. Inte så jag förstod det i alla fall. Ringde till slut till klock-supporten. Där fick jag hålla på hur länge som helst med att identifiera mig med rätt e-postadress. En tålmodig kvinna som bröt på något annat språk än svenska hade stora problem att tolka mitt dalmål tydligen. Till slut var jag godkänd och skulle börja trycka på klockan enligt hennes instruktioner. Det som syntes på min klocka var inte samma saker som hon påstod skulle visa sig när jag gjorde som hon sa. Något vattenlås skulle jag inte ha på i alla fall, oavsett vad klockan sa till mig. Till slut var vi båda slut och jag bestämde mig för att ge upp och återkomma en annan dag. Men då visade det sig plötsligt att jag tydligen tryckt på något som var rätt, för då hade jag puls igen! Hoppas det fortsätter så.
 Idag passade jag på att baka lite matbröd, köpebröd blir tråkigt i längden. Det blir formbröd då min förmåga att kavla deg har försvunnit i takt med att axelproblemen eskalerat.
 
Förra veckan tog vi itu med en sedan länge behövlig städning av huset. Det slutade med att jag fick ont på ett nytt ställe i ryggen så det blev ofrivillig vila ett par dagar.
 
Nästa vecka ska jag göra en magnetröntgen på ländryggen för att se vad domningarna i benet kan bero på. Tänkte att de även borde kolla nacken samtidigt, men efter resonemang med läkaren och sjukgymnasten kom vi fram till att strunta i det, frozen shoulder eller seninflammation var troligare än ett nytillkommet diskbrock där tyckte de. Att det fanns förslitningar och hopsjunkna disker i nacken hade konstaterats redan tidigare. Så det blir en ny kur antiinflammatoriska tabletter och löfte om kortisonspruta i axeln när det blivit värre. Fortsätter kämpa på med Sofia-gympa och träningsprogrammet som utökats med ännu fler övningar. Fast jag kunde välja att inte göra alla övningar samma dag, föreslog sjukgymnasten. För tillfället är det dåligt att orka få till det ens under en vecka. Ska skärpa mig när jag orkar.
 Mina tomater har blivt röda och de var mycket goda. Nu är det bara några kvar som ska ätas upp till veckan. Nästa år ska jag sätta upp glasrutorna framför plantorna tidigare för att få något som liknar ett växthus. 
 
Efter att ha fått tillbaka vattnet efter en ondavattenrörsandarsattack har nu tvättmaskinen lagt av. Alla reparatörer och rörmokare jagar älg mest hela tiden. Då tvättmaskinen bara är 4 år gammal så borde den faktiskt inte lägga av. Men det lyssnar den inte på. Mina egna försök till reparation fick jag ge upp då jag inte kunde tolka den instruktionsboken heller. Förr kunde jag läsa instruktigonsböcker men de här börjat prata ett annat språk än jag de också. -"jag tänker inte röra den där", sa sambon, "jag har aldrig fått lära mig den", En viss poäng har han där (men jag kan å andra sidan ingenting om diskmaskinen som är hans ansvarsområde) och att jag inte bör försöka mig på en karriär som tvättmaskinsreparatör är nog alldeles riktigt. Hoppas bara någon kan komma någon gång och få fart på den igen. 
 
Trevlig helg önskar jag er alla. 
 
 
 
 
 



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

vsterbottenskullan.blogg.se

Börjar med att skriva om lite tankar och händelser som dyker upp i min hjärna och som jag vill dela med mig av. .

RSS 2.0