Insnöade.....
Nåja, vi var kanske inte helt insnöade, bara nästan. Om jag varit tvungen hade jag nog tagit mig ut med bilen i torsdags, men eftersom jag inte måste så kunde jag med gott samvete hålla mig hemma. Min mycket lilla hund upplyste även hon om att man bör tillbringa dagar med decimeterhög nysnö inomhus.Jag förbarmade mig över henne och sopade fram trappen och en gång så hon tog sig ut för det nödvändigaste. Eftersom sambon är bortrest så är vi helt nöjda med att bara vara. Insnöade på fler vis än rent praktiskt är vi alltså. Mycket märkligt att min hund efter bara några månader hos oss börjar visa samma tecken på hemkärlek som sin nya matte. Helt onödigt att vara någon annanstans än hemma i lugn och ro!I fredags kom traktorn och skottade fram oss. Sen skottade jag det som inte traktorn kom åt. Tillräckligt bra skottat enligt mig och hunden, troligen inte enligt sambon som har mani på renskottade gårdar och raka kanter på snövallar. Men han kommer säkert att ordna till den biten när han kommer hem igen. Vi kan nu vara ute och leka med fåglar, en av oss i alla fall. Vi vågade oss även på en promenad efter vägen idag, men det är otäckt med snörök och tung trafik, tycker jag. Hunden ogillar alla former av promenad i koppel. Lättare att gå på skoterspår på sjön, men de har ju snöat över. Där kan man springa lös, mycket bättre, tycker hunden.
För övrigt har de senaste dagarna tillbringats med att bl.a titta på sport på tv. Roligt att Sveriges damer är så duktiga i alla former av skidsport för tillfället. Som tur var lyckades även Skellefteå AIKs hockeylag ta sig vidare till slutspel i hockeyn. En stor lättnad då min sambo har varit odräglig den här säsongen, han håller på Luleå. Mer säger jag inte om det, han har sagt tillräckligt redan.
I världen har det på nytt skett ett fasansfullt terrordåd, den här gången i Nya Zeeland. Där, på andra sidan jordklotet finns det tydligen lika stora idioter som i resten av världen. Av någon anledning hade jag inte föreställt mig det. Jag kan inte förstå varför vissa ska hata människor som tillhör någon annan grupp än de själva. Om man inte gillar en viss grupp så borde man väl bara strunta i dem och inte börja skjuta dem. Ingenting blir väl bättre av det, bara ännu mer polariseringar och hämnd. Jag ogillar i högsta grad det synsätt som den senaste skytten gav uttryck för, men jag har inga planer på att börja ha ihjäl mina meningsmotständare. Och de som begår terrorattentat i religionens namn förstår jag mig då inte alls på. Oavsett vilken religion man än bekänner sig till så är väl grunden i dessa någon form av kärleksbudskap och den delen av religionen bör man ta fasta på. Tycker jag.
Den andra stora händelsen som jag funderat på är den klimatrörelse som spridit sig efter Greta Thunbergs skolstrejk. En flickas, av vissa ifrågasatta, sätt att visa att vi måste ta bättre hand om vår planet, har spridit sig till hela världen. Jag måste erkänna att klimathotet inte är något jag funderat närmare över tidigare. Men jag är en stor beundrare av Gretas förmåga att inspirera och uttrycka sig så världen lyssnar. Jag är även glad över att hon gett ett ansikte till Aspergers syndrom som många kan uppskatta. Diagnosen är säkerligen en stor del i förklaringen till att hon kan vara så fokuserad på, och kunnig i, det ämne som hon valt att lägga sitt intresse på. Fler positiva förebilder med den diagnosen behövs, jag tycker vanligtvis att den mest kommer till tals som förklaring på flera oförklarliga våldsbrott. Men det kanske kan förklaras med att jag för tillfället är insnöad på att läsa om sådana.
Den här gången skulle jag skriva om ämnet "utanför mitt fönster" till skrivarcirkeln. Som tur är har jag någon vecka till på mig. Utanför mitt fönster just nu snöar det.
Hoppas på många fina dagar med sol och promenader i skoterspår på sjön! 
