En alldeles vanlig underbar sensommardag

 
Idag har solen visat sig för första gången på flera dagar. Hösten har verkat nalkas med stormsteg, men nu blev det ett välkommet avbrott i dess oundvikliga framfart. Jag har till min förskräckelse upptäckt att det är mörkt på natten och att björkarna har fått gula blad. Idag visade sig sensommaren (augusti ÄR en sommarmånad, även om den glömmer bort det ibland) från sin bästa sida. Sol, ljumma vindar och inga mygg längre. Känner att livslusten börjar återvända, vet inte om den är kopplad till solen, eller att antibiotikakuren börjar göra nytta, men är glad att jag börjar känna igen mig själv igen. 
 
Nu ska vi plocka hallon, sa jag till min lilla söta hund. Gör det du, svarade hon, jag leker med svalorna under tiden. Det blev många rallyrusningar för henne över ängen när hon försökte följa med fåglarna i deras fart. Dessemellan försökte hon fånga flugor, något som hon aldrig lyckas med, trots tappra försök.
 
Jag har planterat en buske trädgårdshallon i söderläge och de visade sig vara både mogna och goda. Skogshallonbuskar har jag massor på gården i lite skuggigare läge. De behöver någon soldag till på sig för att alla ska  mogna. Det verkar bli lika mycket bär på de buskarna som i fjol, hoppas de mognar på sig bra och att jag orkar plocka dem. Hallonen här är betydligt mindre än i södra Dalarna. Det gäller förresten de flesta bärsorterna, men goda är de. I år har jag helt slopat tanken på att titta efter hjortron vid myren på andra sidan vägen. Min kropp har sagt nej till myrvandringar, och förresten har jag hört ryktas om att det inte funnits så gott om dem i år. 
 
 
Jag fick i alla fall ihop tillräckligt med hallon till en kvällsmat med hallon och mjölk samt skinkmacka. Smakade alldeles förträffligt. När hunden hade tröttnat på att leka med flygande kompisar så kom hon till mig och åt gräslök i landet. Ska du verkligen äta det där, frågade jag henne, det kan väl inte vara gott eller nyttigt för dig. Jodå, smakar hur bra som helst, svarade hon, men övergick sedan till att tugga på en avbruten hallonkvist. Den hunden verkar ha en plåtmage, så några konstiga reaktioner på gräslöksätande har jag inte märkt av. 

På eftermiddagen var vi och hälsade på en yngre släktingoch träffade nytillskottet i den familjen, en liten pojke vid namn Gideon. Släkting och släkting förresten, vi är väl egentligen inte släkt på riktigt, men släktförhållanden i min familj har alltid varit lite märkliga så någon form av släkt är vi nog ändå. En mycket söt liten kille som inte brydde sig så mycket om att bli beskädad och buren av oss. Deras 3 hundar, varav en tidigare gästhund på hundhotellet, hälsade oss destå mer våldsamt glädjefullt. Vi blev även bjudna på en underbar jordgubbspaj, mums. 

Ni har varit otrogna, sa vår hund när vi kom hem, det känner jag på lukten. Ni ska inga andra hundar klia än mig, tillade hon. Hon är nu kliad en lång stund så vi är nog förlåtna för den här gången. Nu sover både hon och sambon, så jag tittar ut en sista gång för idag på mitt paradis på jorden innan jag kryper ner i sängen jag med. 
 
 



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

vsterbottenskullan.blogg.se

Börjar med att skriva om lite tankar och händelser som dyker upp i min hjärna och som jag vill dela med mig av. .

RSS 2.0